Få lär väl ha missat beskedet igår att Evolution kommer att introduceras i OMXS30, det svenska finrummet på börsen. Sedan 2015 har bolaget dock släpats i rännstenen gång på gång av de som satt sig till doms över en påstått dålig verksamhet. Den är inte ”hållbar” heter det på ESG-termer, vilket kanske känns lite ironiskt med tanke på omsättnings- och vinstutvecklingen de senaste åren.
Sverige kallas ibland för ”Landet lagom” för att vi påstås alltid lägga oss i mitten i olika frågor. Jag tycker inte det är så som Sverige och svenskar fungerar. Tvärtom svänger det friskt mellan ytterligheter. Ett bra exempel på detta är hur synen på företagande har svängt mellan ytterligheterna.
Under en stor del av 1900-talet ansågs företagande vara mycket fint i Sverige. Folk i gemen förstod att välstånd byggdes av starka företag och fackföreningarna krävde förstås länge semester och högre löner men man hade respekt för att det var företaget och företagarna som skapade jobben. Fabrikören var en mycket aktad medlem av det lokala samhället. Till skillnad från andra länder krävde aldrig den rumsrena svenska arbetarrörelsen att företagen skulle socialiseras. Sextioåttarörelsen och det röda 70-talet fanns i alla västländer men i Sverige slog det över fullständigt. LO började kräva att få bestämma i företagen, socialiseringar och planekonomiska idéer slog igenom och löntagarfonder infördes. Vinster började kallas ”profit” och många svenskar ville ha mycket långtgående förändringar.
Sedan slog det över åt andra hållet mycket snabbt när börsuppgångarna på 80-talet gjorde vinster sexiga igen och med åren blev företagaren istället en hjälte. Det finns idag ingen hejd på hyllandet av företagare och istället för att stanna vid något mellanläge har det blivit fult att ens påpeka att företag även kan användas i brottsliga syften, att en del ”företagare” i själva verket är illegala verksamheter.
Vad som hänt på många områden har också hänt inom investeringar och ESG. Det som i grunden är något sunt- att påverka företag i positiv riktning, vara emot mutor och miljöbrott osv har slagit över totalt. Istället för att vara ett komplement för investerare som inte vill vara del av vissa verksamheter så har ESG dessutom blivit mer eller mindre obligatoriskt för fonder och listan över vad som inte anses vara ”etiskt” eller ”icke hållbart” blir bara längre och länge för varje år. Ve den som inte följer denna trend. Ingen bank eller annan förvaltare skulle våga att inte ha en strikt ESG-policy idag. Det gäller att hänga med om man ska vara en god människa i Sverige!
You need people like me so you can point your fucking finger and say
“That’s the bad guy!”
(Tony Montana i ”Scarface”)
Orden som används är väl utvalda för att visa på förvaltarens förträfflighet. Hållbarhet, vem kan vara emot det? ”Ansvarsfulla investeringar” kallar SHB och många andra i branschen sin verksamhet. Vilka är då verksamheterna som man tvingas välja bort som svensk fond- och pensionssparare, dvs vi allihopa? Låt oss ta en titt på vad som idag ska anses vara dålig verksamhet:
Djurförsök, kolkraft, alkohol, bekämpningsmedel, försvarsindustri, kärnkraft, palmolja, pornografi, päls och läder, spel och casino, tobak och oljesand tillhör alla de vanligaste sektorerna som väljs bort. Dessa är alltså saker som anses uppenbart dåliga och skall undvikas för den som vill verka för ett hållbart, etiskt och ansvarsfullt samhälle. Fundera lite på det…
Nästan alla lagliga verksamheter har sina goda och dåliga sidor. Visst är det svårt att se någonting positivt med tobak men de övriga är allt från tveksamma till verkligt absurda att klassa som oetisk verksamhet. Man behöver inte gå längre än till djurförsök. Plågsamma djurförsök inom kosmetika och liknande är förbjudna. Djurförsök är däremot fullständigt självklara inom medicinsk forskning. Är det oetiskt att investera i vaccintillverkning?
Nästan allting har två sidor- godis är roligt och gott för de allra flesta men ett problem om man överdriver konsumtionen. Mat likaså. Vapen dödar människor men de avskräcker angrepp. Arabländerna slutade t.ex. tvärt att regelbundet anfalla Israel efter att de skaffat atomvapen. Kärnkraft, eller som man säger i dessa sammanhang, ”atomkraft” har sitt avfallsproblem men är fullständigt nödvändigt för att inte använda kol och dämma upp alla vattendrag i Sverige. Bekämpningsmedel behövs i jordbruket och har räddat massor av människor från svält. Skinn är en självklarhet i t.ex. skoindustrin och gör att förbrukningen av många produkter hålls nere tack vare den fantastiska hållbarheten jämfört med plast och tyg. Alkohol är problem för vissa men njutning för andra och ger miljoner arbetstillfällen för människor på landsbygden.
Listan med rimliga invändningar är nästan lika lång som ESG-kriterierna. Därtill är massor av verksamheter som ingen räknar som oetiska som dataspel lika dubbelsidig med ett nöje för de flesta men missbruk och sociala problem för vissa som blir beroende. Shopping är ett stort nöje för många men leder till skuldsättning och utseendefixering för vissa. Allt har två sidor.
För att anknyta till EVO och diskussionen nu om fonder som följer index ska äga dem så är spel, på sport liksom på casino, ett stort nöje för många. Självklart finns det även här en avigsida i form av spelmissbruk men sektorn tillhandahåller oskyldigt nöje till miljoner människor och bara livedelen av branschen ger insteg på arbetsmarknaden och karriär till tusentals unga människor bara i EVO:s fall.
Det är som sagt inget fel på att erbjuda sina kunder fonder med olika definitioner på hållbarhet, problemet är att det i Sverige, till skillnad från andra länder, har blivit mer eller mindre obligatoriskt och innefattar en massa verksamheter som även har mycket positiv samhällspåverkan samt inte innefattar andra verksamheter som har liknande dualistisk påverkan på människor och världen.
ESG har härigenom blivit ett hyckleri utan måtta där de verksamheter som vissa personer tycker illa om ska skambeläggas för att de ska kunna känna sig duktiga människor med stark etisk kompass. Mycket snarlikt hur en massa svenskar för att känna sig duktiga ger pengar till hitresta tiggare som sitter och försöker se så eländiga ut som möjligt på städernas gator trots de lika välkända som fruktansvärda sociala problem detta motbjudande skådespel för med sig. Förutom allt detta ger den nästan obligatoriska ESG-inriktningen försämrad avkastning på våra pensioner och för fondsparandet i övrigt.
EVO har dubblats många gånger och är idag Sveriges artonde största bolag. Samtidigt har i princip alla stora svenska förvaltare hoppat av längs vägen pga ESG, inte minst SHB som till för två år sedan ägde tre procent(!) av bolaget. Swedbank Robur håller precis på att sälja det sista av sitt stora innehav. Kunderna har inte tillfrågats.
I samma takt som de svenska ESG-vurmarna har sålt så har utländska fonder köpt in sig i EVO så att uppåt tre fjärdedelar av bolaget idag är i utländska händer. Blackrock, Vanguard, Cat Rock och Fidelity finns nu på listan över de tio största ägarna i företaget. Det är ofrånkomligt att tänka på uttrycket att de smarta pengarna förr eller senare ersätter de dumma.