Mer eller mindre alla har nog både fått se ett innehav gå mot noll och inte minst hört andra berätta om hur de suttit still i båten i hopp om att bolaget ska vända utvecklingen bara för att se pengarna sakta flyga sin kos. Sådana upplevelser får oss att misstro uppgångar, inte minst de snabba, och sälja för tidigt. Det man kanske missar är att nedgångarna i dessa fall sker inte skett i bra företag utan i bolag med allvarliga problem.

Oavsett värderingen vid köpet har man sin största utmaning framför sig när man äger en aktie som bara stiger och stiger. Aktien brinner i fickan som lönen en fredagkväll. Vinsten ska ”räddas”, ”kan det verkligen stiga mer nu?” och ”ingen blir fattig på att ta en vinst” är de floskler som används för att mentalt försvara sitt överilade beslut.

Som med mer eller mindre alla instinktiva känslor som vi investerare drabbas av så leder även denna till försämrad avkastning än om man agerar lugnt och sansat. Alla normala människor går igenom detta men det är inget skäl att fortsätta göra det.

För mig började vändningen efter att jag sett ett antal gånger hur aktier fortsatte att stiga efter att jag sålt. Utan att tänka på det så plågade mig själv genom att kolla upp hur det gick efteråt och i takt med det blev min avsmak bara större för varje gång jag sålt på 50 bara för att se aktien stiga till 100. Jag började också inse att det inte var lyckat alls att sätta upp målkurser för att sälja olika procentsatser för innehav som rusat.

När jag vid raset för Apple våren och sommaren 2013 ökade rätt mycket så hade jag lovat mig själv att sälja successivt för att minska min exponering, rädd som jag var för att aktien skulle komma att falla på samma sätt igen. Nedgången var dock undantaget och därefter har aktien dubblats flera gånger till. Jag förlorade avkastning i massor men det var en lyckad läxa.

Det sista och avgörande steget var nog när jag mer eller mindre förbjöd mig själv att sälja företag som gick bra. Med andra ord bara sälja om det finns rationella skäl att tro på försämrade utsikter. Det kan låta trivialt men det är svårt och jobbigt många gånger som alla som orkat hålla emot vet.

Naturligtvis finns alltid risken att bolaget har värderats ohållbart högt även om verksamheten glöder och detta är förstås ett skäl att sälja men det är ett ämne för en längre utläggning än vad som får plats här. Mer pengar har dock utan tvekan ”förlorats” av majoriteten av investerare på att sälja för tidigt än för sent.